|
1995 byggdes automatstationen i Döviken och
den finns på Lennart Sahlins fastighet. Det sägs att Krångedes
station har haft varmaste och kallaste noteringarna i Jämtland.
Stationen klarar av att läsa av temperatur, luftfuktighet, lufttryck,
nederbörd sommar som vinter molntäthet och vind.
Instrument
Lufttemperaturen mäts med
kvicksilvertermometrar vid bemannade och med motståndstermometrar
vid obemannade stationer. De skyddas mot solstrålning och regn av
vitmålade strålningsskydd, vid bemannade stationer i form av
relativt stora spjälburar av trä (termometerburar), vid automatiska
stationer oftast av betydligt mindre strålningsskydd av plast eller
metall. Tidigare användes huvar som strålningsskydd, men de byttes
successivt ut mot termometerburar under 1900-talets första hälft.
Termometrarna är placerade ca 1.5 m över markytan och som regel minst lika
långt från omgivande föremål som dessa är höga. Ännu ett stycke in
på 1900-talet förekom dock att termometern placerades på en nordvägg,
antingen i en mindre bur eller en huv, men även placeringar helt
utan strålningsskydd förekom. I vissa fall placerades också
termometern på betydligt högre höjd än den föreskrivna. I dag
förekommer placeringar på hög höjd endast vid kassunfyrar.
I Sverige beräknas dygnsmedeltemperaturen som ett vägt medelvärde av
temperaturen kl 07, 13 och 19 svensk normaltid samt maximi- och
minimitemperaturen. Vikterna finns tabellerade i SMHI:s årsbok del
2.2 Meteorologiska Iakttagelser, 1965, sid VII.
Vid stationer som saknar 13-observation används ett med hjälp av 07-
och 19-temperaturerna samt maximitemperaturen interpolerat värde på
13-temperaturen vid beräkning av dygnsmedeltemperaturen.
Undersökningar har visat att den beräknade dygnsmedeltemperaturen
stämmer något bättre överens med den sanna medeltemperaturen för kl.
00 - 24 än för kl. 19 - 19.
Månadsmedeltemperaturen beräknas som medelvärdet av
dygnsmedeltemperaturerna under månaden och årsmedeltemperaturen som
medelvärdet av månadsmedeltemperaturerna under året utan hänsyn till
månadernas längd.
Felkällor
Termometrarna vid de meteorologiska stationerna visar sällan fel på
mer än någon eller några få tiondels grader, och det gäller även
mycket gamla termometrar. På grund av ofullkomligheter i strålskydd
och placering kan ändå betydande fel förekomma. Det gäller främst
vid tillfällen då temperaturen snabbt ändrar sig, då felet kan vara
större än en grad. Dygnsmedeltemperaturen påverkas i genomsnitt
endast obetydligt av denna typ av fel. Vid stationer med olämpligt
utformade och placerade huvar kunde termometern visa flera grader
för högt vid tillfällen med mycket varmt väder, vilket även kunde
leda till systematisk överskattning av medeltemperaturen under
sommarmånaderna.
Tillgängliga data
I våra databaser finns 3 - 24 temperaturvärden per station och dygn
lagrade sedan 1961. Dessutom finns värden på månadsmedel-
temperaturen från stationernas start, i några fall ända från
1700-talet
Hem |
